Sven Bölte - Professor, PhD, - Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH), Enheten för neuropediatrik - Tel: 08-517 77914 - Fax: 08-517 773 49 - E-post: sven.bolte@ki.se

Professorn: ”Det finns så mycket kvar att göra”

Svenska skolan kan erbjuda specialkost i matsalen men inte låta autistiska barn ha en lugn lunchrast. Professor Sven Bölte arbetar för att minska stigmat och öka kunskapen om barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser: ”Ingen älskar diagnoser men dessa barn finns och vi måste ta utmaningen på allvar”, säger han.

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap och föreståndare på KIND, ett kliniskt kompetenscentrum som forskar och utbildar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Han är också ny medlem i det medicinska råd som bland annat hjälper Min Stora Dag med olika medicinska tolkningar. Barn med så kallade NPF-diagnoser – som till exempel ADHD och autism – är ett särskilt fokusområde för Min Stora Dag under året.

Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har någon form av NPF. Det kan handla om ADHD eller en diagnos inom autismspektrat, intellektuell funktionsnedsättning, språkstörningar och inlärningssvårigheter som till exempel dyslexi. Trots det är stigmat kring NPF fortfarande mycket stort, menar Bölte:

– Det finns en uppfattning om att man värdesätter en individ när man ger en NPF-diagnos. Den upplevelsen finns inte om somatiska diagnoser, nästan tvärt om. Andra typer av diagnoser skapar nästan bara medkänsla.

Samhället måste anpassa sig
För att stigmat ska minska måste kunskapen öka, menar Sven Bölte. På KIND forskar han och hans kollegor om bakgrund och orsaker till olika NPF, men tar också fram verktyg som ska göra livet lättare för barn och unga som lever med diagnoserna. Bölte lyfter bland annat fram en satsning på social färdighetsträning, som visat positiva effekter för deltagarnas förmåga att komma överens med sina klasskompisar och lösa konflikter.

På det stora hela är det dock samhället som måste anpassa sig: Ett större fokus på individanpassning i skolor och på arbetsplatser kan bidra till att lösa många utmaningar, menar Bölte, och tar upp så kallade hemmasittare som ett exempel:

– Många gånger har skolfrånvaron börjat med ett praktiskt problem, som att ett barn tycker att det är jobbigt att vara ute med de andra eleverna på rasten. Skolan kan ordna specialanpassad mat, men inte låta en elev äta senare eller någon annanstans än i matsalen, säger han.

”Mina barn växer upp med en helt annan förståelse”
Brister i bemötandet i till exempel skolan kan leda till låg självkänsla, ångest och depressioner, säger Bölte. Psykisk ohälsa är en av de allra största hälsoriskerna för barn med NPF-diagnoser.

– Ingen älskar diagnoser men dessa barn finns och vi måste ta utmaningen på allvar. Det finns fortfarande så mycket att göra, säger Bölte, som samtidigt påpekar att mycket har skett de senaste åren:

– Mina barn växer upp med en helt annan förståelse, för dem är diagnoser som ADHD och Asperger inget särskilt nedsättande. Ibland krävs det ett generationsskifte för att skapa förändring.

Osynlighetsprojektet finansieras av Svenska PostkodLotteriet.